Vad är ADD/ADHD för barn?

ADHD och ADD är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar¹ som innebär att man har ett annorlunda sätt att bearbeta information och sätt att tänka och uppleva saker än de som inte har diagnosen.² Barn som har ADHD är sinsemellan väldigt olika. Ett gemensamt drag är dock att de har svårt med uppmärksamhet och koncentration.³ Barn med ADHD kan också vara överaktiva och impulsiva. Men alla barn är inte det, ADHD utan överaktivitet och impulsivitet kallas ADD.

Den här texten handlar om ADHD och ADD hos barn (läs mer om ADHD och ADD hos vuxna här >>)

Vad är ADHD/ADD?

Vid ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och ADD (attention deficit disorder) är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som gör att man har ett annorlunda sätt att bearbeta information och sätt att tänka och uppleva saker än de som inte har diagnosen. Barn som har ADHD är sinsemellan väldigt olika.

Ett gemensamt drag är dock att de har svårt uppmärksamhet och koncentration.³ Barn med ADHD kan också vara överaktiva och impulsiva. Men alla barn är inte det, ADHD utan överaktivitet och impulsivitet kallas ADD. Barn med ADD har uppmärksamhetsproblemen men är i stället långsamma och har svårt att komma i gång med uppgifter.

Beroende på vilka symtom som dominerar kan ADHD yttra sig olika mellan olika barn. Vilka svårigheter som dominerar kan också ändra sig under uppväxten.²
ADHD kan delas in i tre olika former:

• Kombinerad form av ADHD – barnet har stora svårigheter med uppmärksamhet och är mycket överaktivt och impulsivt. Den kombinerade formen av ADHD är den vanligaste. ²
• Huvudsakligen ouppmärksam form av ADHD – barnet har stora uppmärksamhetsproblem men inga eller få symtom på överaktivitet och impulsivitet utan är snarare inåtvänt och passivt. Denna form brukar i dagligt tal kallas ADD.
• Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form av ADHD – barnet är mycket överaktivt och impulsivt men har inga eller få problem med uppmärksamhet. ² Denna form är vanligast hos yngre förskolebarn.⁴

Sammanfattningsvis kan man säga att man vid ADHD har svårighet med uppmärksamhet och koncentration, överaktivitet och impulsivitet men att man vid ADD enbart har problem med uppmärksamhet och koncentration.

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) ¹ vilket innebär att man har en annorlunda utveckling av hjärnan och en annorlunda funktion och struktur av det centrala nervsystemet (CNS). Det gör att man också har ett annorlunda sätt att bearbeta information och sätt att tänka och uppleva.⁵ Aktiviteten i de delar av hjärnan som styr uppmärksamhet, aktivitetsreglering och impulskontroll är lägre vid ADHD. Det är funktioner som vi använder för att styra, samordna och planera våra handlingar.²

ADHD är ingen sjukdom och har inget med intelligens att göra.¹ Forskningen visar på biologiska orsaker till ADHD och att det till stor del är ärftligt. ⁴

ADHD är vanligt hos barn och ungdomar² och förkommer hos 5–7 procent⁶. ADHD är vanligare hos pojkar och ADD är vanligare hos flickor. Det tar ungefär tre år längre för flickor att få sin diagnos.⁷ Barn med ADHD är mycket livliga, spralliga och påhittiga medan barn med ADD kan uppfattas som stillsamma och sega. Skillnaden gör att det är lättare för omgivningen att upptäcka ADHD än ADD, som ofta hamnar i skymundan.⁷

Oavsett vilken typ av ADHD barnet har, kan funktionsnedsättningen leda till olika svårigheter inom flera områden i barnets liv. Det kan handla om skola, relationer och familjeliv.³

ADHD symtom

Barn med ADHD kan ha svårt att styra sitt beteende och att hantera sina känslor.
Man brukar dela in symtomen i svårigheter med koncentration och uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet.

• Svårigheter med uppmärksamhet och koncentration
  Det kan innebära att barnet inte lägger märke till detaljer i uppgifter. Det kan vara tankesätt eller att barnet hoppar över information som behövs för att kunna lösa en uppgift. Det kan även missa viktig information som någon berättar för det. Barn med ADHD har lätt att tappa bort saker som nycklar och mobil och kan glömma saker som det kommit överens om med föräldrar eller kompisar. I skolan kan det vara svårt att jobba med en uppgift en längre stund, särskilt om den är krävande och svår. Då kan barnet lätt skjuta på att göra uppgiften och försöka att på olika sätt slippa undan. Barn med ADHD har också svårt att planera och genomföra uppgifter, de missar ofta att ta med sig det material de behöver och blir inte färdiga i tid. De blir störda av saker som låter och händer runtomkring och kan börja tänka på annat och tappa koncentration. Uppgiften kanske påbörjas men blir inte klar.⁸
• Överaktivitet
  Det kan vara svårt att sitta still och det kan vara skönt att ha något i handen att hålla på med, att trumma på bordet eller skaka med benen. Barnet kan ha ett tempo som andra har svårt att följa med i och kan upplevas som om det har bråttom, även om det inte har det. Det kan ha svårt att göra saker på ett lugnt sätt och kanske pratar och kommenterar saker mer än andra barn.⁸
• Impulsivitet
  Barn med ADHD kan ha svårt att vänta på sin tur och vara tysta när det förväntas vara det, som när andra pratar. De kan avbryta och ta över i olika situationer utan att det var meningen.⁸

Barn med ADHD kan ha andra svårigheter samtidigt, det kan exempelvis vara lässvårigheter eller svårigheter att hantera känslor eller nedstämdhet. ⁸

Man kan känna igen ett barn i dessa beskrivningar utan att det för den skull har ADHD.¹

Svårigheterna kan se olika ut vid olika åldrar och i olika miljöer. ADHD yttrar sig ofta olika mellan pojkar och flickor, men de grundläggande svårigheterna är desamma.³ Pojkar har ofta fler problem med uppförande än flickor³ som har svårigheter som är mindre synliga, ofta av ADD-karaktär.^3,9

Flickor har ofta svårt med uppmärksamheten, men utan tydlig överaktivitet och impulsivitet. I stället för att springa runt som en del av pojkarna gör, kanske flickorna pillar på saker eller biter på naglarna och pratar mycket och högt. Flickor med ADHD upplevs ofta som mindre störande för omgivningen än pojkar, de kan vara supersociala och gränslösa och är ofta bra på att dölja sina svårigheter – men får kämpa hårt för det.⁹ Det är flest pojkar som får diagnosen i barndomen, flickorna får ofta sin diagnos senare.²

Hyperaktiviteten brukar minska med åldern.³

ADD symtom

ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten och impulsiviteten. Barn med ADD har svårt med uppmärksamheten och förmågan att koncentrera sig eller att lyssna ordentligt. Särskilt utmanande kan det vara att fokusera på en uppgift som inte känns intressant eller motiverande. Barnet blir lätt stört och distraherat av omgivningen. Andra vanliga besvär vid ADD är nedsatt förmåga till konsekvenstänk. Det kan också vara svårt att planera, organisera och att genomföra aktiviteter.¹⁰ I likhet med ADHD kan barn med ADD ha svårt att komma i gång med aktiviteter¹³ och det kan även vara svårt att komma ihåg saker, att komma i tid och att bli färdig med uppgifter i tid.¹ Slarvfel är vanliga.¹⁰ ADD hos barn kan också visa sig i form av ängslighet, ångest eller överdriven oro.

Några exempel på beteenden och besvär som är vanliga hos barn med ADD:

• koncentrationssvårigheter och svårt att hålla fokus på en sak i taget¹⁰
• verkar ofta disträ, dagdrömmer och svävar i väg i tankarna⁷
• undviker mental ansträngning⁷
• glömmer läxor eller skolböcker⁷
• tappar bort saker (oftare än andra barn) ⁷
• har svårt att hålla ordning i sitt rum⁷
• gör icke genomtänkta handlingar som leder till misstag⁷
• har svårt att följa en instruktion i flera led⁷
• snabba humörsvängningar och vredesutbrott¹⁰
• tar lång tid att klä på sig på morgonen⁷
• verkar allmänt seg⁷
• verkar sakna inre motor⁷
• har svårt att hitta på saker med kompisar⁷
• sömnproblem, svårt att somna och komma till ro¹⁰
• blyghet¹⁰
• tystlåtenhet¹⁰
• motoriska svårigheter.¹⁰

ADHD diagnos

För ett barn som trots stödinsatser i förskola eller skolan ändå har svåra koncentrationsproblem, är över aktivt och impulsivt, kan en utredning vara motiverad.²

Om man som förälder misstänker att ens barn har ADHD kontaktar man vården:

• För barn upp till 5 år kan man vända sig till barnavårdscentralen (BVC)¹
• För barn i skolåldern kan man vända sig till skolhälsovården²

De kan skicka en remiss till BUP eller en barnmedicinsk mottagning där man sedan gör en utredning. ²

Utredningen görs främst av läkare och psykolog, men kompletterande bedömningar kan även göras av specialpedagog, arbetsterapeut eller logoped.  För att kunna bedöma om ett barn har ADHD behöver man göra en noggrann utredning. Man behöver kartlägga hur barnets svårigheter visar sig och hur de har utvecklats över tid. Sedan kan man ta ställning till om de svårigheter barnet har bäst förklaras av ADHD eller något annat tillstånd. ²

Diagnoskriterierna för ADHD är mycket stränga. Det är för att normala variationer i barns utveckling inte ska betraktas som en funktionsnedsättning. Diagnosen brukar kunna ställas tidigast från 4 till 6 års ålder. Utredningen ska uppmärksamma hur barnet fungerar i vardagen och både styrkor och svagheter ska lyftas samt om det finns tillkommande problem. ²

I en utredning brukar följande delar ingå: ²

• intervju med föräldrarna om symtom, barnets utveckling och hur det fungerar i sin vardag
• samtal med barnet
• kartläggning av hur barnet fungerar i sin förskola/skola
• psykologisk utredning som bedömer barnets kognitiva funktionsnivå
• medicinsk undersökning
• samlad bedömning
• skriftligt utlåtande
• återkoppling av utredningsresultatet till barnet själv och dess föräldrar och (om föräldrarna vill) till personal på barnets förskola/skola.

Behandling av ADHD/ADD

När barnet har fått diagnosen ADHD/ADD är det oftast på en barnläkarmottagning eller på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP som familjen får hjälp.¹ Behovet av stöd kan variera. ²

Kunskap är grunden till all ADHD-behandling. Att förstå barnets funktionsnedsättning och vad den innebär är en förutsättning för att sedan kunna tillämpa strategier för att handskas med i vardagen i familjen. Barnet själv behöver också förstå sin funktionsnedsättning för att kunna hitta sätt att hantera den. ²

Att vara förälder till ett barn med ADHD/ADD kan innebära stora utmaningar och man kan behöva stöd i sin föräldraroll. Det finns olika föräldrastödsprogram för de som behöver. ²

Barnet kan behöva olika typer av stöd. Det kan vara behov av psykosocialt stöd i form av individuella stödsamtal, social färdighetsträning i grupp och kognitiv beteendeterapi (KBT). Det finns även kognitivt stöd i form av olika hjälpmedel för att organisera och planera sin vardag, passa tider och komma ihåg saker. Det kan vara mobilappar, scheman, påminnelsehjälpmedel eller klockor. ²

Tillsammans med psykologiska och pedagogiska insatser kan även läkemedelsbehandling behövas. Den kan bidra till att insatserna får större effekt och syftar till att förbättra uppmärksamheten och minska hyperaktiviteten och impulsiviteten hos barnet. Läkemedelsbehandling kan även bidra till andra förutsättningar till inlärning och socialt samspel. ²

ADD behandlas som andra former av ADHD, det vill säga genom en kombination av olika slags stöd och hjälp samt ibland även med läkemedel.¹¹

Stöd och hjälp från samhälle och omgivning

Det finns stöd och hjälp att få från samhälle och omgivning för barn med ADHD/ADD.

• Förskola och skola

Det finns mycket man kan göra för att underlätta för barn med ADHD/ADD. Förskolan och skolan är skyldiga att utforma stödinsatser till de barn som behöver. Barnet med ADHD behöver struktur, tydlighet, en anpassad miljö samt förståelse för sina svårigheter.
Det är viktigt med ett bra samarbete mellan föräldrar och skola.¹

• Kommunens socialtjänst
  Familjen kan behöva praktisk hjälp för att underlätta vardagen. Kommunens socialtjänst hjälpa till med praktisk hjälp eller en kontaktfamilj där barnet kan bo under exempelvis under veckoslut. ¹
• Stöd från föräldrar och andra vuxna
  Det är viktigt med sunda vanor för barn med ADHD. Det gäller framför allt att de får tillräckligt med sömn, att de motionerar/rör på sig och att de äter hälsosam mat. ¹Barnet rår för inte för sin funktionsnedsättning, lika lite som föräldern gör det. Det är viktigt att man som förälder skaffar sig kunskap och försöker förstå sitt barn och att man ställer realistiska krav. Kraven behöver utgå från vad barnet faktiskt klarar av och inte ställas utifrån vad andra barn i samma ålder klarar.³

Barn med ADHD behöver också stöd och hjälp med att lära sig att bland annat styra sitt beteende och att inte genast följa sina impulser. Att kunna styra sitt beteende behövs också för att utveckla sin självständighet och för att kunna fungera tillsammans med andra.¹

Det är vanligt med konflikter. Många barn med ADHD har snabba humörsvängningar. De kan få kraftiga utbrott, även vid små motgångar. Att gå och lägga sig på kvällen eller att komma i gång på morgonen är en vanlig källa till konflikt, eftersom många barn har problem med sömnen. Det är viktigt att det finns en vuxen i närheten som ser och förstår vad barnet behöver. Frekventa bråk och konflikter med andra kan påverka självkänslan hos barnet. Finns sådana problem bör man ta dem på allvar och söka hjälp så snart som möjligt.¹

Forskning om ADHD/ADD

En lång rad studier har visat på förändringar i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också starkt på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har visat att ADHD har en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots det starka ärftliga inslaget har jakten på specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten.

Korta fakta om ADHD/ADD:

• Bokstäverna i ADHD, står för: ad = attention deficit (som betyder uppmärksamhetsstörning) och hd = hyperactivity disorder (som betyder hyperaktivitetsstörning eller att man är överaktiv) ¹ADD står för: ad = attention deficit, d = disorder (det vill säga uppmärksamhetsstörning)
• Tillstånd som liknar ADHD har beskrivits sedan 1800-talets början med varierande terminologi. Mental rastlöshet, dålig moralkontroll, Minimal Brain Dysfunction (MBD) och Attention-deficit disorder (är ADD idag) är några uttryck som har använts? ¹²
• Den tidigaste referensen i medicinsk litteratur till det vi idag kallar ADHD är en tysk lärobok i medicin från 1775 där citatet nedan beskriver det psykiatriska tillståndet ”attentiovolubilis”. »Varje surrande fluga, varje skugga, varje ljud och minne leder hans uppmärksamhet mot andra tankar. Till och med hans egen fantasi underhåller honom med tusentals små upptåg.« Melchior Adam Weikard, 1775 ⁶

 Referenser:

1. 1177
2. Socialstyrelsen
3. Region Uppsala
4. Socialstyrelsen
5. KI Sven Bölte, professor, chef KIND
6. Läkartidningen
7. Idun Barnklinik
8. Barn och ungdomspsykiatrin, BUP
9. Region Uppsala
10. Kry
11. Doktor.se
12. Karolinska Institutet
13. Praktikertjänst

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2024-07-11

Stöd forskningen om ADHD/ADD